Det händer med synen efter 40

Det händer med synen efter 40

Många säger att livet börjar vid 40. Vi blir allt ­klokare och har mer erfarenhet i bagaget. Att fylla 40 och kliva över ­tröskeln till medelåldern kan ­också påverka både kropp och sinnen. Ögonen förändras i takt med stigande ålder.

0

De flesta som fyllt 40, eller åtminstone rör sig i de åldersregionerna, kan säkert vittna om att de har huvudvärk och ansträngda ögon i slutet av dagen; att de ofta kisar eller spärrar upp ögonen för att se bättre. 

Vissa får allt svårare att fokusera och se tydligt när de tittat på långt håll och sedan ska växla till nära håll. Andra håller läsplattan eller papperstidningen allt längre ut för att kunna se tydligt. Till slut räcker inte armarna till. Och inte heller väl beprövade knep som att förstora texten på mobilen och skärmarna funkar alltid i längden.

Så vad är det egentligen som händer med våra ögon när vi fyller 40?

– Där och då börjar linsens förmåga att ställa in skärpan på nära håll att minska eftersom linsen i ögat blir stelare. Det här är en förändring som sker hos alla och inget man kan undvika genom att göra synövningar. Det är linsen i ögat som hjälper oss att se på nära håll, vid exempelvis läsning och skärmtittande.

Det berättar Awet Tesfamariam, chef för kliniska frågor på Synoptik. 

Enligt henne är det viktigt att regelbundet kontrollera synen. 

– Det gör man för att man ska kunna se tydligt och slippa besvär som ansträngda ögon, huvudvärk, spända axlar och nacke. Synen förändras både på långt och nära håll efter cirka 40 års ålder.

 

ANDRA FÖRÄNDRINGAR SOM sker i ögat är sämre kontrast­seende, sämre förmåga att anpassa sig till ­mörker och ljus. Vissa får också torrare ögon. 

– En del av förändringarna kan bero på ögonsjukdomar som kommer smygandes. De flesta ögonsjukdomar kan oftast bromsas upp med tidig upptäckt om behandling sätts in tidigt. Därför är det bra att veta att man ska gå på regelbundna kontroller vartannat år även om man inte märker av förändringar, poängterar Awet.

Är det i huvudsak läsglasögon eller progressiva glasögon som blir lösningen?

 

– Många börjar med läsglasögon men går över till progressiva glasögon för att slippa leta efter sina läsglasögon eller slippa på och av med läsglasögonen hela tiden. Ett par läsglasögon är bara anpassade att titta med på nära håll och när man tittar på långt håll med dem så blir det suddigt och ansträngande för ögonen. Därför är progressiva glasögon ett smidigare alternativ där styrkan för långt håll och nära håll finns i ett och samma par glasögon.

Eftersom våra ögon inte är identiska så hjälper ett par ”färdiga läsglasögon” (som man exempelvis hittar
på bensinmackar) inte helt hundraprocentigt. 

– De kan i många fall vara bättre än ingenting alls men kommer inte att fullt ut korrigera din syn. De är inte lika hållbara heller och sämre för miljön. Ett par personligt anpassade läsglasögon är väl investerade pengar. De är helt anpassade efter din syn och ger bäst synskärpa. De är mer hållbara, glasen är reptåligare och antireflexbehandling gör att du slipper irriterande blänk från belysning och skärmar i närheten. Dessutom är bågarna av bättre kvalitet, säger Awet.

 

ÄR MAN INTE van att använda glasögon sedan tidigare är det svårt att veta att huvudvärk samt suddig syn och ansträngda, torra, lätt röda, grusiga och svidande ögon kan bero på en synförändring som faktiskt kan avhjälpas med glasögon. 

– Många vänder sig till en ögonklinik och tror att de har allvarliga fel på ögonen eller att de har fått en tumör.

Den bilden bekräftas av Eva Zand, medicinskt ansvarig på ögonakuten på S:t Eriks Ögonsjukhus.

– Läkare på vår akut ser ett fåtal fall dagligen där diagnosen presbyopi eller ålderssynthet är orsak till symtomen. I nuläget gissar jag att vi har i genomsnitt 2-3 dylika fall per 100 patienter, säger hon.

Personer som vänder sig till Sankt Eriks Ögonsjukhus med ålder och symtom som tyder på okorrigerad ålderssynthet kan hänvisas till optiker, ögonmottagning inom vårdvalet eller undersökas på plats. 

– Om vi ser en tydlig symtombild och patienten har ålder som stämmer med ålderssynthet så hänvisas personen till optiker i första hand, säger Eva 

 

Hur märker jag som redan har glasögon att jag börjar bli åldersynt?

 Är du närsynt och använder glasögon för att se på långt håll? Då kommer du allt oftare att märka att du behöver ta av dig dina glasögon för att se på nära håll. 

Beroende på hur stort synfel du har kan du behöva hålla texten på 20 centimeters avstånd eller ännu närmare för att kunna läsa, vilket kan kännas ganska opraktiskt. Det är tecken på att du blivit presbyopålderssynt, eller presbyop som optikern kallar det. 

Genom att skaffa dig ett par progressiva slipper du på och
av med glasögonen hela tiden.

Är du översynt och använder glasögon för att exempelvis slippa huvudvärk när du ser på nära håll? Då kommer du inte längre kunna se tydligt med glasögonen när du ska läsa på nära håll. Det är tecken på att du har blivit ålderssynt. 

Det är vanligt att man också får problem med huvudvärk på samma sätt som innan man skaffade sig sina första glasögon. Genom att börja använda progressiva glasögon kan man använda samma par glasögon för både korta och långa avstånd igen.

 

Så här går en synundersökning till på Synoptik

Synoptiks optiker tar en digital bild med en ögonbottenkamera. Den ger en mycket detaljerad bild på hur ditt öga ser ut inuti.

Med hjälp av en synfältsmätare mäts ditt synfält. Synbortfall kan vara svårt att upptäcka själv och kan bero på skador på näthinnan eller synnerven.  

Trycket i ditt öga mäts med en tryckmätare. Tillsammans med resultaten från synfältsmätare och ögonbottenbild kan Synoptiks optiker upptäcka bland annat grön starr. 

Med hjälp av en så kallad syndator görs en förmätning som ger ett preliminärt besked om vilka styrkor som krävs för att du ska se bra på långt håll. I undersökningsrummet kontrolleras även vilka styrkor du behöver för at se bra på långt och nära håll. 

Utifrån resultaten ger Synoptiks optiker råd och rekommendationer om vilka lösningar som just du behöver och pratar om din ögonhälsa och vilka önskemål du har. 

 Text: Henrik Lenngren samt fotograf: Anders Nilsson.