Central syn och perifer syn
Med ”central syn” menas synfältet framför dig. Det är vad dina ögon är fokuserade på. Gula fläcken, som sitter i mitten av näthinnan på baksidan av ögat, ansvarar för hur klar din centrala syn är. Den består av fotoreceptorkoner som gör att du kan se färgen och detaljerna på det du tittar på.
”Perifer syn” avser vad du kan se i kanterna av synfältet. Det är vad du kan se från ögonvrårna eller ögats sidor. Denna del av näthinnan består av fotoreceptorstavar som gör att du kan se i svagt ljus och upptäcka rörelser. När man har tunnelseende fungerar konerna fortfarande medan stavarna fungerar inte längre korrekt.
Tecken på tunnelseende
Förlusten av din perifera syn kan ske långsamt för att med tiden förvandlas till tunnelsyn, eller så kan det hända plötsligt. Det kan göra det svårt att förnimma föremål eller rörelser runt dig.
Ett exempel på hur tunnelseende ser ut, är om du skulle täcka ett av dina ögon och titta genom en toarulle med det andra ögat. Det ser ut som om du tittar genom en tunnel. För att kunna se åt sidan måste du vända huvudet.
Testa din perifera syn
Vid en synundersökning utförs en synfältsundersökning för att ta reda på hur stort ditt synfält är och hur mycket av din perifera syn du kan ha förlorat. Olika typer av synfältsundersökningar för att kontrollera den perifera synen innefattar:
Donders synfälttest
Vid en synundersökning blir du ombedd att täcka över ett öga. Sedan kommer undersökaren att be dig fokusera på något rakt fram. Undersökaren kommer att visa ett annat antal fingrar utanför ditt centrala synfält. Sedan kan undersökaren avgöra vilken del av den perifera synen som kan vara äventyrad.
Automatiserat statiskt perimetritest
Detta test använder ett instrument som kallas en perimeter. Undersökaren kommer att täcka över ett av dina ögon med en ögonlapp och be dig att fokusera blicken mot mitten av synfältet. När du tittar rakt fram klickar du på en knapp när du ser att ett litet ljus dyker upp.
De flesta av dessa ljus kommer att uppenbara sig utanför din centrala syn. Instrumentet rapporterar vilka lampor du inte ser och registrerar hur din perifera syn fungerar.
Kinetiskt synfälttest
Liknar det automatiska statiska perimetritestestet, men här används rörliga ljus i stället för blinkande ljus för att analysera ditt synfält.
Orsaker till tunnelseende
Det finns många orsaker till tunnelseende och perifer synförlust. De inkluderar men är inte begränsade till:
Glaukom
Detta är en sjukdom där det finns en skada på synnerven. Glaukom, eller grön starr, som det också kallas är den vanligaste orsaken till tunnelseende och uppvisar ofta inga tidiga symtom. När det finns märkbara förändringar i den perifera synen kan skadan inte återkallas.
Retinitis pigmentosa
Retinitis pigmentosa är en ärftlig ögonsjukdom som innebär att fotoreceptorerna i näthinnan minskas, vilket kan leda till gradvis synförlust.
Näthinneavlossning
Näthinneavlossning är ett tillstånd där näthinnan lossnar från stödvävnaden i ögat. Det kan leda till permanent skada om den inte behandlas.
Optisk neurit
Detta är ett ögontillstånd som involverar inflammation i synnerven. Optisk neurit påverkar vanligtvis din centrala syn men kan också påverka din sidosyn. Den tenderar att förvärras under några dagar till några veckor, men blir ofta bättre av sig själv.
Halsartärsjukdom (Karotisstenos)
Halsartärsjukdom uppstår när halspulsådern i nacken blockeras, vilket orsakar symtom som domningar eller synförlust på ena sidan av kroppen. Halsartärsjukdom kan också orsaka stroke.
Papillödem
Papillödem är ett tillstånd där den optiska disken sväller på grund av ökat intrakraniellt tryck. Om det inte behandlas kan det orsaka perifer synförlust.
Diabetesretinopati
De med diabetes kan utveckla diabetesretinopati på grund av höga, för låga och eller instabila blodsockernivåer, vilket skadar näthinnan. Symtom inkluderar dimsyn, ögoninflammation eller rörliga svarta fläckar i synfältet. Blindhet kan uppstå om det inte behandlas.
Andra möjliga orsaker är:
- Retinal artärocklusion - Ett tillstånd där retinalartären blockeras vilket resulterar i plötslig synförlust.
- Idiopatisk intrakraniell hypertoni — En sjukdom där trycket byggs upp i hjärnan. Detta kan orsaka tryck på synnerven vilket leder till synförlust.
- Sticklers syndrom - En genetisk sjukdom som involverar kollagen i kroppen. Ögonsymptom inkluderar näthinneavlossningar och glaukom som båda kan leda till synförlust.
- Stroke - Ett tillstånd där blodflödet skärs av till en del av hjärnan. Symtom inkluderar plötslig muskelsvaghet på ena sidan av kroppen, svårigheter att tala eller plötslig synförlust i ett eller båda ögonen.
- Stroke i ögat – Ett tillstånd som innebär brist på blodflöde till synnerven vilket orsakar synförlust i ögat. Det finns en 30 % risk att det kan inträffa i det andra ögat inom tre år efter att det första ögat drabbats.
- Huvudtrauma/hjärnskakning - Trauma i hjärnan kan leda till optisk nervskada. Perifer synförlust kan uppstå.
- Migrän — Tillfälligt tunnelseende kan uppstå när någon lider av migrän. Det varar vanligtvis 20 till 30 minuter.
Behandling av tunnelseende
Hur man behandlar tunnelseende varierar beroende på orsaken. Om det orsakas av migrän återkommer synen vanligtvis när migränen avtar. Om det orsakas av trauma är chansen att synen återgår till det normala hög.
Tunnelseende orsakad av inflammation från vissa sjukdomar, såsom optisk neurit, kan ibland behandlas med läkemedel. Om den lossade näthinnan fästs tillbaka igen kan även det leda till att din syn återkommer.
Men om din perifera syn går förlorad på grund av glaukom, en retinal artär ocklusion eller retinitis pigmentosa, är den perifera synförlusten ofta permanent.
När ska man boka en synundersökning?
Tidig upptäckt är viktigt för att förebygga tunnelseende. Om du märker av antydningar till tunnelseende eller andra synförändringar ska du omedelbart boka tid för en synundersökning. Regelbundna synundersökningar kan hjälpa till att fånga upp eventuella problem innan de äventyrar din syn.